Lösenordskaoset: Varför smarta människor använder (samma) usla lösenord

Säkra Dina Konton: Steg 1

Stämmer det här in på dig?

Du ska logga in på en sajt. Det var ett tag sen du loggade in där, så du kommer inte ihåg vilket lösenord du har. Du börjar med att gissa det mest sannolika. Det fungerar inte. Då provar du samma ord men med ett utropstecken efter, sen med 2024, sen 2025. Till slut ger du upp och klickar på “glömt lösenord”.

Det är oerhört vanligt. En genomsnittlig person har runt 100 konton på olika sajter (email, sociala medier, streaming, närbutiker etc). Ingen kan komma ihåg 100 unika, starka lösenord.

Ändå säger experterna “välj ett unikt, starkt lösenord för varje sajt och byt det regelbundet. Använd aldrig samma två gånger”.

Det är ett bra råd - men omöjligt utan system.

Hälften av oss gör fel (trots att vi vet bättre)

Datan som inte går ihop:

• Nästan hälften av alla svenskar, 49%, använder samma lösenord på fler än ett konto enligt Internetstiftelsen (2025).

• Samtidigt uppger 74% av svenskar att de vet hur man skapar ett starkt lösenord.

Gapet mellan kunskap och handling är inte ett tecken på lathet. Det beror snarare på att vi saknar information om enkla och praktiska lösningar till det problemet. Internetstiftelsen har till och med skapat en “lösenordsbytardag” som är den 20e januari varje år. Men som sagt, du behöver ett system för att genomföra det.

Världens vanligaste lösenord

Ja det finns en sån lista. I världen är de här de vanligaste:

1. 123456

2. admin

3. 12345678

I Sverige är de här de vanligaste:

1. admin

2. Sweden9000

3. 123456

Längd trumfar allt: 8 sekunder mot miljoner år

Många tänker att Julia12!? är ett starkt lösenord för att det både har specialtecken och siffror. Dock är det extremt enkelt för ett hackerprogram att knäcka.

Program - eller botar - som är avsedda för att knäcka lösenord gissar inte som människor. De kör fusklappar. Exempelvis vet de att vi börjar med stor bokstav, använder ett namn och slutar med ett tecken.

Det tar ett modernt program ungefär 8 sekunder att gissa ett sånt lösenord.

Vad ska jag göra istället?

Använd:

• Minst 12 tecken, gärna fler.

• Slumpmässiga tecken; en kombination av bokstäver, siffror och tecken.

• Lösenordsfraser såsom 4 slumpmässiga ord efter varandra med specialtecken och sifftor (exempelvis dammsugare-Sol-get-Kratta!).

• Ingen information som är enkel att slå upp, såsom ditt namn, dina barns namn, din födelsedag eller address (oavsett hur många utropstecken du har efter).

Det här exemplet, alltså dammsugare-Sol-get-Kratta! skulle ta flera miljoner år att gissa.

Om du kommer ihåg ditt lösenord så betyder det oftast att det inte är starkt nog.

Myterna om lösenord som inte stämmer

Myt 1: Jag är för ointressant för att bli hackad

Det börjar aldrig med att någon vill åt just dig. Så viktig är du tyvärr inte.

Istället börjar det med ett dataintrång på en sajt du använde för åratal sen. Plötsligt blir din email och ditt lösenord synligt och hamnar på en lång lista med miljontals andra kombinationer. Den här listan säljs (ofta för miljonbelopp).

Sen börjar något som kallas för “Credential Stuffing”. Alltså att automatiserade program - botar - testar varje kombination de har på den här listan mot hundratals sajter parallellt. Det tar några millisekunder. Globalt sker den här typen av attacker i takt av 1,5 miljarder försök i månaden.

Om samma kombination som användes på den hackade sajten finns på andra kommer boten även in på dem.

Det är alltså inte en person som har fått för sig att nu ska jag hacka “Susanne Larsson”. Utan det är en bot som testar Susannes kombination från listan på hundratals andra sajter. Det är varför det är ett problem att hälften av alla svenskar återanvänder sina lösenord.

Några verkliga exempel från 2025

• “The Mother of All Leaks”: Säkerhetsforskare på Cybernews hittade 16 miljarder läckta inloggningsuppgifter från Apple, Facebook och Google (över flera olika intrång). Sannolikheten att dina inloggningsuppgifter var med alltså rätt hög.

• Miljödata-läckan: IT-leverantören Miljödata, som sköter HR-system åt 80% av Sveriges kommuner utsattes för dataintrång. Under intrånget publicerades personuppgifter om över 1,5 miljoner svenskar på dark net (även om du inte hade ett konto direkt med Miljödata).

Myt 2: Det gör inget om det här kontot blir hackat för jag har inget viktigt på det ändå

Det spelar faktiskt ingen roll om kontot känns oviktigt. Det viktiga är om du har återanvänt samma lösenord någon annanstans.

Om du exempelvis har samma lösenord på någon näthandel och på din email så krävs det bara att näthandeln blir utsatt för ett intrång för att en bot ska komma åt din email. Som tur är använder vi BankID i Sverige, så mycket av din viktiga information är inte kopplat till ett klassiskt inloggningssätt (alltså email + lösenord).

Myt 3: Det är för krångligt att ha olika lösenord överallt

Det är sant - om du gör det manuellt. Ingen kan komma ihåg 100 lösenord i huvudet. Men det finns verktyg som hjälper dig - Lösenordshanterare och Passkeys. Vi kommer gå igenom båda dessa i kommande artiklar.

Låt oss göra något åt saken

I de nästa artiklarna kommer vi gå igenom hur man använder en lösenordshanterare, vad passkeys är, vad skillnaden är på att logga in med email istället för via Google eller Apple.

Känner du någon som har använder Sommar123? Skicka den här artikeln till dem.