Lösenord

·

8 min

Lösenordshanterare, 2FA och Passkeys - vad de är och hur de skyddar dina konton

Fyra verktyg som skyddar dina konton och hur de hänger ihop

black iphone 5 on white textile
a close up of a metal object with numbers on it
woman wearing grey striped dress shirt sitting down near brown wooden table in front of white laptop computer

Säkra Dina Konton: Steg 2

Det finns många sätt att öka sin digitala säkerhet. Men vi ska börja med hur du skyddar dina inloggningar och hur du verifierar att det är du som loggar in.

Vi kommer prata om hur 4 olika verktyg hänger ihop.

  • Lösenord och varför det är viktigt att man skapar unika på varje konto.

  • Lösenordshanterare som hjälper dig ha unika lösenord.

  • Tvåstegsverifiering (2FA) eller också kallat Multifaktorautentisering (MFA) som extra skydd.

  • Passkeys som låter dig slippa lösenord helt och hållet. Det är det absolut bästa, men finns inte tillgängligt på alla plattformar än.

Efter den här artikeln kommer du kunna förklara hur de fyra fungerar, hänger ihop och hur de skyddar dina konton.

Tänk dig att du skulle ha lås på alla dörrar hemma hos dig

Föreställ dig att ditt hus eller lägenhet och att det / den representerar ditt digitala liv. Dina rum representerar dina digitala konton och de kräver nycklar för att öppna dem.

För enkelhetens skull säger vi att du har fyra rum och därmed konton; badrum (email), sovrum (Instagram), vardagsrum (Spotify) och garderob (SJ).

Nedan går vi igenom hur du skyddar dessa rum / konton med olika lösningar.

1. Lösenord

Du vet redan vad ett lösenord är. Men det absolut viktigaste att komma ihåg är att man aldrig ska återanvända samma lösenord och de ska inte vara lätta att gissa. Du kan läsa mer om det i Lösenordskaoset: Varför smarta människor använder (samma) usla lösenord.

Hackare riktar sällan in sig på en specifik person, utan använder smarta program för att automatisk testa läckta inloggningsuppgifter mot hundratals konton. Om ditt lösenord har läckt på ett konto, kan du ha oturen att dina inloggningsuppgifter där testas mot andra konton. Om du har samma (eller likartade) lösenord kan de komma in på andra konton.

Dessutom kan de här programmen knäcka svaga lösenord enkelt. Det tar ungefär 8 sekunder för en bot att gissa lösenordet Julia12!.

Okej, men hur håller jag koll på unika lösenord på alla olika konton?

2. Lösenordshanterare - ett nyckelskåp som skapar unika nycklar

Syftet med en lösenordshanterare är att du ska kunna ha unika och urstarka lösenord på alla dina konton utan att du behöver komma ihåg ett enda.

Tänk på en lösenordshanterare som ett digitalt nyckelskåp som hänger i din hall. I skåpet hänger alla dina nycklar (lösenord). Det enda du behöver komma ihåg är ett rikligt bra lösenord för huvudnyckeln (alltså till skåpet).

Det låter läskigt att ha allt på samma ställe?

Det är en vanlig och sund tanke. Men lösenordshanterare är byggda med extremt hög säkerhet (kryptering). Det är betydligt säkrare att ha alla nycklar i ett kassaskåp än att ha samma dåliga nyckel till varje dörr. Dessutom kommer vi lägga till både ett extra lås (2FA / MFA) på nyckelskåpet och du kommer ha så kallade recovery codes (detta går vi igenom nedan och i detalj i kommande artiklar).

Hur funkar det i praktiken?

Du kan ha en lösenordshanterare som både finns som app och desktop (alltså dator) och som man kan använda online (så kallad browser extension).

Låt säga att du vill skapa ett nytt konto på Dagens Nyheter.

  1. Du klickar på Skapa Konto och måste då fylla i din e-postaddress och välja ett lösenord. Istället för att välja ditt “vanliga lösenord” öppnar du din lösenordshanterare.


  2. Det ser lite olika ut beroende på om man gör detta via en dator (i en browser eller i desktopapp), padda eller smartphone. Nedan är via en browser.



  3. När du har fyllt i din email och sedan klickar i “Välj lösenord” så identifierar lösenordshanteraren att du behöver en nytt lösenord och föreslår ett.


  4. Du klickar på lösenordet och då dyker en ruta upp där du kan spara det nya lösenordet i din lösenordshanterare. Klart!

Nu har du inte bara skapat ett unikt och starkt lösenord till DN.se, men du kan känna dig trygg med att du inte behöver komma ihåg det!

Du kanske redan gör detta med din telefon (Apple, Google, Samsung). Det är bra, men det enda är att du blir beroende av ett system. Mer om detta senare.

3. Multifaktorautensiering / Tvåstegsverifiering - ett säkerhetslås

Multifaktorautentisering (MFA), också kallat Tvåstegsverifiering (2FA), eller är ditt säkerhetslås och det gör dig nästintill osårbar.

Tänk dig att en tjuv trots allt lyckas kopiera din nyckel. Utan MFA kommer de rakt in i ditt hem. Om du har MFA aktiverat så måste tjuven låsa upp ett extra säkerhetslås.


MFA bygger på att du kombinerar två saker:

  • Något du vet: Ditt lösenord (eller du kan kolla upp)

  • Något du har: Din telefon (där koder till säkerhetslåset laddar)

Hur funkar MFA i praktiken?

Efter att du har skrivit in ditt lösenord ber en sajt om en kod. Den koden skickas till en autentiseringsapp i din telefon. Den byts ut var 30:e sekund och fungerar bara en enda gång.

För att du ska kunna autentiseringsappen måste du låsa upp den med ansiktsigenkänning eller fingeravtryck.

Varför är detta så säkert?

Rent tekniskt så vet inte en hemsida vem det är som skriver in ett lösenord. Det kan vara du eller en hackare i ett annat land. Men med MFA krävs det att personen som loggar in också har din fysiska telefon i sin hand.

Effekten på din säkerhet är betydande: enligt Microsoft förhindrar MFA 99,9% av automatiserade kontoattacker.

Vi kommer dyka in djupare i detta i kommande artiklar.

4. Passkeys - när din ytterdörr känner igen dig

Passkeys är en så kallad “standard” som utvecklats av Fido Alliance och som etablerats relativt brett hos stora aktörer såsom Google och Meta. Syftet är att du ska bli helt fri från lösenord genom att du använder något som inte kan stjälas från dig eller användas på fel ställe.

Mycket förenklat funkar det så här.

  • Du skapar en passkey på en specifik hemsida och då sker en överenskommelse mellan din telefon och hemsidan.

  • Nästa gång du ska logga in så “hälsar” hemsidan på din telefon. Din telefon svarar “Jag vet vem du är, men jag måste kolla att rätt person håller i mig”. Din telefon ber om ditt fingeravtryck (ex: TouchID) eller efter ansiktsigenkänning (ex: FaceID).

  • När den bekräftat att det är du så skakar den hand med hemsidan som loggar in dig.

Det är löser 2 problem samtidigt

  1. Falska hemsidor funkar inte: Om råkat klicka på en länk i ett bluffmail som ser ut att gå till en hemsida du känner igen så kommer telefonen att märka att “handskaket” inte stämmer och vägrar därför logga in.

  2. Det finns inget att stjäla: Eftersom du inte har något lösenord på sajten finns det heller inget att sno vid ett dataintrång.

I de kommande artiklarna kommer vi gå igenom hur det här fungerar i ännu mer detalj och hur du faktiskt kan använda det. Vi kommer också gå igenom varför det kan vara smart att spara vissa passkeys i en lösenordshanterare.

Varför använder vi inte bara passkeys och skippar lösenord?

Tyvärr finns inte passkeys på alla hemsidor än. Ta exempelvis SAS. De har möjliggjort passkeys över browser på en dator, men inte i deras mobilapp.

Vidare är passkeys kopplade till specifika enheter. Om du blir av med din mobil blir du också av med dina passkeys för dina inloggningar.

Sammanfattning

De här verktygen skyddar samma sak - dina dörrar - men på olika sätt och olika nivåer.

  • Lösenorden är nycklarna till dina rum

  • Lösenordshanteraren är nyckelskåpet som både skapar svåra lösenord och som håller ordning på dem åt dig

  • MFA / 2FA är säkerhetslåset som kräver din telefon för att kunna öppna konton

  • Passkeys är det moderna handskaket som gör att du slipper nycklar (på hemsidor och plattformar som har möjliggjort det).

Men vi tar en sak i taget, vi börjar med MFA i nästa artikel.

Häng med varje vecka

Ett mail i veckan. Du kan avprenumerera när du vill.

Ett mail i veckan. Du kan avprenumerera när du vill.

ANDRA KÄLLOR

Internetstiftelsen

Polisen

Konsumentverket

IMY

© Helt Begripligt 2026


Helt Begripligt diskuterar digital trygghet och AI, men vi är inte experter och ger inte professionell rådgivning. Innehållet i Helt Begripligts nyhetsbrev och på www.heltbegripligt.com är allmän information, inte personlig rådgivning. Helt Begripligt ansvarar inte för hur informationen används. Vid frågor som rör dina bankärenden eller ditt BankID, kontakta din bank eller relevant myndighet. Läs våra användarvillkor om du vill veta mer. Läs mer i våra användarvillkor.

© Helt Begripligt 2026


Helt Begripligt diskuterar digital trygghet och AI, men vi är inte experter och ger inte professionell rådgivning. Innehållet i Helt Begripligts nyhetsbrev och på www.heltbegripligt.com är allmän information, inte personlig rådgivning. Helt Begripligt ansvarar inte för hur informationen används. Vid frågor som rör dina bankärenden eller ditt BankID, kontakta din bank eller relevant myndighet. Läs våra användarvillkor om du vill veta mer. Läs mer i våra användarvillkor.

© Helt Begripligt 2026


Helt Begripligt diskuterar digital trygghet och AI, men vi är inte experter och ger inte professionell rådgivning. Innehållet i Helt Begripligts nyhetsbrev och på www.heltbegripligt.com är allmän information, inte personlig rådgivning. Helt Begripligt ansvarar inte för hur informationen används. Vid frågor som rör dina bankärenden eller ditt BankID, kontakta din bank eller relevant myndighet. Läs våra användarvillkor om du vill veta mer. Läs mer i våra användarvillkor.